Att känna varandra utan och innan

Vad är väl mer vänskap än när man bjuder över en vän som kommer hem från Italien på kaffe en tisdagkväll. Och man liksom innerst inne ändå hoppas att kanske, kanske har hon ändå köpt något smarrigt, drickbart på flyplatsen. Och när hon ringer och meddelar att hon sitter på bussen, och jag säger att jag sätter väl på kaffe snart då, så säger hon; eller så har jag köpt med mig nåt annat (Flirtgubbetecken som jag kunde höra genom telefonen)!!

Vaa!!?? Himmel.

Det är vänskap det.