Det har varit lite torka på tåget den senaste tiden, och jag har funderat över o jag möjligen blivit en smula immun. Kanske. Hur som helst hände en rolig sak imorse. På sätena bredvid mig satt ett par. När tågvärden kommer och ska titta på biljetterna sträcker killen fram sitt kort, varpå värden säger att kortet är spärrat. Killen säger då att det funkade igår eftermiddag och värden går iväg med kortet och skulle återkomma om en stund. Killen ser, ja, trött ut över det som hände och en smula uppgiven, eftersom kortet faktiskt fungerade igår. Han suckar.
En stund går och plötsligt säger hans flickvän; "du, är det ett kort du tagit från mig du använder?" Varpå killen svarar ja.
Då kommer flickvännen på att hon igår hade tittat över sina kort och insett att hon blivit av med det kortet och då hade spärrat det. Pojkvännen ser om möjligt ännu mer uppgiven ut och kastar ur dig nånting i stil med att hon då får pröjsa för boten.
Värden kommer tillbaka och frågar efter killen id och ber honom följa med. Det två går varpå flickvännen sitter kvar en liten stund innan hon reser sig upp och säger; "jag kanske ska följa med och förklara vad som hänt?!" Värden säger då; "nej, det behövs inte" men hon följer ändå på och i princip med en aning desperat ton i rösten och försöker förklara hur det ligger till.
När jag ska hoppa av ser jag här värden skriver en lapp till paret. De har beslagtagit hans kort. Han ser ännu mer om möjligt uppgiven och till och med en smula ledsen ut. Flickvännen skrattar till och ber om förlåtelse och försöker smeka honom lite på armen varpå han demonstrativt flyttar sig lite.
Jag antar att de leenden och klapparna på låret han några minuter tidigare gett henne får räcka över helgen..
