tisdag 10 september 2013

Förlåt, vad sa du? Jag satt och drömde om min sovmorgon i morgon.


Back in business. Jag har börjat jobba igen, på ett alldeles nytt jobb, inom ett helt nytt område. Eller, i alla fall visat framfötterna och charmat personalen för att få dem att se min potential och att jag är en värdig kandidat till timvikarie-listan. Det verkar väldans spännande och jag ser fram emot den dagen jag har så pass mycket kött på benen att jag känner mig trygg i arbetet. Så. Jag har lyssnat, sugit åt mig all information jag bara kunnat, frågat, tagit åt mig intryck, visat intresse, noga gömt mina "inte-van-vid-att-gå-upp-såhär-tidigt-gäspningar" och skrattat åt personalens skämt under lunchen. Jag tycker jag gjort så gott jag bara kunnat.

Men hjärnan stötte på ett smärre maskinhaveri strax efter lunch. Då hade all information fått skruvar att lossna, de löpande banden hade stannat och koncentrationen gick ut i strejk. Det innebär att jag gick in i  en dimma runt 12.30-snåret. Informationen efter det klockslaget är lika lite fastetsade i mitt minne som matte B i gymnasiet. Noll.

Men i morgon börjar jag inte förrän tio. Jag hoppas strejken är över då.


..................................